När livet står still men samtidigt rullar på
Det är alltid lika svårt att ta tag i bloggandet igen efter ett längre uppehåll.
Vill gärna skriva ikapp om resten utav 2016, men just nu är det alldeles för smärtsamt och jag bryter ihop så fort jag börjar bearbeta det senaste halvåret.
Det är så mycket känslor som jag brottas med just nu efter min pappas bortgång i december. Allt känns fortfarande ofattbart trots att begravningen är gjord.
Men tids nog när jag är starkare kommer jag att skriva av mig och på så vis bearbeta allt.
Så tills dess, all kärlek till er som ändå kikar in här emellan åt!
KRAMAR
